De två fassystemen

Under arbete. Senast uppdaterad 2016-10-19.

Den ”vanliga” visuella utveckling som ger upphov till NTns sensomotoriska flock-mall grundläggs redan under spädbarnstiden, med åtföljande anpassning av ögonmotoriken och påverkan på perceptionen i stort. Detta får då följden att en NT ser både världen och flocken som en PLATS. De ser sig själva och varandra som rörelser på den platsen – där byter de positioner med varandra men själva PLATSEN förändras inte, och inte heller de ingående komponenterna och de ”vanliga” sysslor som man gör på den platsen (i den flocken). Man har ett ”cykliskt” topografiskt system mot det allestädes närvarande och ”konstanta” perspektiv som flocken utgör:

exp_linear_topographics

Men där det linjära perspektivet visar en värld som är helt beroende av ”storlek”…

level_size…”ser” det topografiska systemet istället en värld där korsrefererade dualistiska samband byggs upp från lägre nivåer…

level_level

…med följande effekt på ”uppbyggnaden” av space (jmf ”Spacetime tells matter how to move; matter tells spacetime how to curve):

exp_brain_network_topo_cycles

Även NTn gör egentligen på det här viset – men bara EN gång i sitt liv. När det linjära perspektivet sitter behöver de inte hålla på och ”bygga” space hela tiden, utan deras system är färdigt en gång för alla. Det kom nyligen en ny studie som troligen ”visar” när just detta händer i NT-hjärnan – missa inte deras superfina video! – fast jag kan så klart inte vara helt säker förrän de har forskat mera om det även om det låter lovande (Human Neurons Continue to Migrate After Birth, Research Finds):

The timing of this migration corresponds very well with the development of more complex cognitive functions in infants. It suggests that the arrival of these cells could play a role in setting up the basis for complex human cognition.

För en autist blir det dock mera som Max Tegmarks beskrivning i boken ”Our Mathematical Universe”, där han försöker förklara uppkomsten av ”matematiska symmetrier” i omvärlden med att vi i grunden är ”observers” som av detta skäl BÖR leva i en värld där sådana symmetrier existerar – för annars skulle det ju bli såhär (Implications of the Level IV Multiverse, sid. 339):

For example, imagine trying to make sense of a world where experiments were never repeatable because their outcome depended on exactly where and when you performed them.

Välkommen till n-space, med andra ord.

Skillnaden mellan systemen blir alltså ungefär såhär:

brain_network_types_4

Det är i båda fallen frågan om spatiala system, som fokuserar på hur man framgångsrikt navigerar en rymd:

Egocentric linear perspective vs. allocentric topographic system

Egocentric linear perspective vs. allocentric topographic system

En NT utgår alltså i sin s.k. ”mind reading” från att alla andra liknar varandra i grunden och att det bara är mindre detaljer som varierar, medan en autist alltid tvingas utgå ifrån att alla är olika och att det bara är mindre detaljer som står för likheterna:

visual_topography

brain_network_topographic5brain_network_topographic2

NT linear perspcetive w/ topographic overlay vs. ASD topographic view

NT linear perspective w/ topographic overlay vs. ASD topographic view

Båda systemen bygger på interferensmönster, och grundförutsättningen för att ett sådant ska skapas är att det finns någon typ av interface – en fasgräns mellan två olika fastillstånd. (Utan minst två ingående komponenter kan det inte bli någon interferens.) Det spelar ingen som helst roll för resonemanget om detta interface är mellan två ”medvetanden” (vad nu än ett medvetande är) eller om det är frågan om ett helt vanligt fysiskt observerbart interface, som t.ex. det mellan olja och vatten – eller mellan ett ”medvetande” och dess yttre omgivning, eller mellan en rymd och en annan rymd, inre eller yttre. Resonemanget blir detsamma oavsett:

Twophase system.

Twophase system.

Twophase system.

Twophase system.

Twophase system.

Twophase system.

Tillämpar vi nu detta på vårt resonemang får vi följande situation – om vi alltså antar att ”flocken” utgör ett eget interface i vilket de enskilda ”medvetandena” ingår som partiklar i en vätska:

Phase systems, NT vs. ASD.

Phase systems, NT vs. ASD.

Phase systems, NT vs. ASD.

Phase systems, NT vs. ASD.

Och nu kan man ju utan vidare föreställa sig både flocken och universum i stort som en samling ”såpbubblor”, eller hur? Bubblor av rymd som allihop är separerade från varandra med cirkulära interfaces, men ändå sitter ihop i KRAFT av samma interface, vilket de delar… Jaha – och svarta hål som en sorts 2D-interface där information ansamlas som hologram på fasgränsen

Jag ska skriva mer om reciprocitet när jag får tid över, tills vidare några illustrationer:

exp_phases_coins

Utbyte över fasgränser, här t.ex. 2 personer (phases 1&2)  och en flock (phase 3).

phases_coins_diaIndividualiserat innehåll (phases 1&2) men samma interface (phase 3).phases_coins_pack0Individualiserat (phases 1&2) och gemensamt (phase 3) innehåll phases_coins_pack1Indirekt reciprocitet mellan olika flockar (utbytet stannar i phase 3).

phases_coins_reci0Direkt reciprocitet (ingen phase 3) phases_coins_reci1

Direkt reciprocitet (ingen phase 3) 

Referenser