Etiketter

Jag är tillbaka. Jag vann!!! Skolan har fixat sig för dottern. Nu ska jag bara hämta mig, och jag orkar kanske inte skriva nåt på ett tag, men – ja – jag saknar min ”riktiga” blogg och nu när jag har vunnit så tänker jag börja skriva igen. Alldeles särskilt som jag har en massa outnyttjade bevis i bakfickan – svart på vitt av deras egna texter – samt brist på texter, dvs inget svart på vitt i DE fallen, utan mer som ett svart hål som vilken Skolinspektion som helst skulle slå ner på –  ifall kommunpolitikerna möjligen skulle försöka spara pengar på dottern och andra som hon en gång till…

Ja, de knäckte oss nästan, men inte riktigt – varken dottern eller mig. Ha! Men det var nära, ok?  Om det inte hade varit för dotterns f.d. psykolog på habiliteringen – hon gick i pension för några år sedan men de ringer som väl är in henne ibland när alla de nyutexaminerade inte reder ut det – ja, alltså om det inte hade varit för henne så vet jag inte hur det hade gått.

(Om ni inte minns den här psykologen, så var det hon som hjälpte mig att göra om IBTn till synterapi – dottern gillade henne också mest av alla och var den första som hon någonsin sade sig SAKNA…)

Å andra sidan – de försökte hindra mig från det med – den nya psykologen på hab försökte skuffa över det på skolan, men jag sade att de ”säkert kommer att vilja att ni gör det”, vilket de också ville – alltså, de LAGBROTT som dagligen och stundligen begås i det här landet när det gäller funktionshindrade barns rätt till utbildning…! Neej, man har inte mer tur eller hjälp än de enskilda yrkesmänniskor man råkar på har kompetens och empati…

Men samtidigt – man kommer ingenstans om man ställer orimliga krav och tror att flockvärlden besitter den enda sanningen:

Människa, vad vill du? Gör vad naturen i detta ögonblick kräver av dig. Kämpa, om så är dig beskärt, utan att se efter om någon iakttar dig. Hoppas ej att få uppleva Platons stat, var nöjd med om det blott går någon smula framåt, och håll icke ens ett sådant litet framsteg för obetydligt. Ty vem kan ändra människornas grundsatser? Och om ej grundsatserna förändras, vad är att emotse annat än en träldom som bäres utan knot, eller en hycklad övertygelse? Kanske man vill erinra mig om Alexander, Filip, Demetrius Falereus? Ha de fattat allnaturens vilja och varit sina egna uppfostrare, då är det gott och väl. Men ha de spelat komedi, då kan ingen ådöma mig det straffet att efterlikna dem. Ärlighet och blygsamhet är filosofins väsen: må ingen söka förleda mig till högfärd och övermod.

– Marcus Aurelius  – Självbetraktelser, Nionde boken

Annonser