Etiketter

, , , , , , , , , , , , , ,

Det går fortfarande trögt med skrivandet. Jag ska försöka få ur mig lite mer om ljuden och vikten av desamma – varför man borde TRÄNA förståelsen istället för att bara acceptera att de autistiska barnen som inte talar ”inte förstår” ljuden – men det blir i listform eftersom vinterpassiviteten redan har börjat slå samman över mig. Värken är tillbaka – den kommer och går men är alltid värst på vintrarna. Min NT-väninna skulle nog säga att det beror på att jag äter fel och därför får inflammationer – och så har vi lite reumatism i familjen – men min sjukgymnast säger att det är de överrörliga lederna som har slitit ut mina ligament och muskler. Själv tror jag att hon har rätt och att det i grunden beror på min dåliga motorik.

Men oavsett vad så orkar jag inte tänka linjärt just nu. Det är konstigt hur ofta det blir sådär – ibland har man så mkt att säga att man inte kan prata för att man inte själv hinner med, och sen ibland blir det totalt blankt och varje ord måste fiskas upp som ur världshavens djup innan det kan sägas.

Här har vi nu iaf några bitar om hur språket förhåller sig till ljuden, känslorna och ordens ”mening” – formuleringarna får helt enkelt komma efteråt! Man skriver ju ändå inte böcker ur formuleringar utan ur fakta – det gäller bara att få dem i rätt ordning först…

The independence between sound and meaning is believed to be a crucial property of language: across languages, sequences of different sounds are used to express similar concepts (e.g., Russian “ptitsa,” Swahili “ndege,” and Japanese “tori” all mean “bird”). However, a careful statistical examination of words from nearly two-thirds of the world’s languages reveals that unrelated languages very often use (or avoid) the same sounds for specific referents. For instance, words for tongue tend to have l or u, “round” often appears with r, and “small” with i. These striking similarities call for a reexamination of the fundamental assumption of the arbitrariness of the sign.

Sedan är det biten om hur de övriga sinnena relaterar till ljuden. Detta är bland de viktigare bitarna när man håller på med ljud- och språkträningen, eftersom det gäller att få STOPP på övertolkningen innan det slår över i överkänslighet. Poängen är alltså att se  till att det finns ett färdigt samband som kan slå till bromsen innan associationerna skenar iväg alltför mycket (ni kan ju se på mig hur det blir annars, om man inte kan sluta i tid utan alltid sitter där mitt i en hög av sina egna runaway thoughts).

Här lite allmän info om hur det går till när man upplever ljud på andra sätt istället för enbart auditivt – Clark Synthesis: What Is Tactile Sound?:

There are actually 4 additional ways a person can experience sound.  These different methods involve feeling or perceiving vibrations in the body through deep tissue, skeletal joints, bone conduction or nerve endings.  And it’s this experience of sound through the other senses that is commonly referred to as tactile (touch) sound.

De har också en fin redogörelse från Tennessee School For The Blind om hur (deras) teknik kan användas för att förbättra rumsuppfattningen för blinda och döva – Tactile Sound…The Resonating Music Floor and its Purpose:

The technology of the floor’s structure ushers in the “third dimension,” or sensory input of touch to the existing inputs of sound and sight, which stimulates every facet of the child’s being. Thus, the odds of a child responding would be much greater with this unique vehicle of communication. The Tactile Sound Transducers, supplied by Clark Synthesis, Inc., hold the ability to help develop and reinforce basic concepts including: rhythm, tempo, dynamics, verbalization, socialization, coordination, gross motor skills, and self-awareness in all children.  For example, children who have difficulty moving to a beat will not only hear, but will also sense the pulse in their bodies, which helps them identify more clearly when to move.

Men egentligen behöver man ju ingen särskild TEKNIK för att lära ut de här sambanden (som alltså baserar sig på vibrationer), även om det säkert vore enklare än att själv fara runt och banka på allting som vi gjorde med dottern ett tag. Jag kan ”se” en framtid där alla har tillgång till rätt teknik och rätt sensorisk utbildning redan från början – istället för att t.ex. sitta där på hab och sortera bildkort efter sociala regler – men sen är det ju det här med att intressera den s.k. ”allmänheten” för det också, och det är ju en helt annan sak.

Och så har vi Daniel Tammet, förstås. Ljud, ord, färger, former, strukturer, siffror och känslor – ett riktigt praktexempel på topografiskt tänkande. 🙂 Jo, och medan du tittar på hans topografiska representationer av siffrorna, alla de där färggranna landskapen i olika former och strukturer – föreställ dig då bara att du är en fågel som flyger högt över jordens bergstoppar och vattenytor, medan luftens vibrationer utan ansträngning ger dig all den information som du behöver för att hålla dig på kurs…

Annonser