Etiketter

, , , , ,

Några detaljer om auditiv språkträning som jag måste få med.

De barn som kan ha nytta av en ljudbaserad språkträning kan ha inlärningssvårigheter inom alla icke-verbala områden men jag talar här främst om barn som är taktilt underkänsliga och/eller har motoriska problem. Barn som inte vill titta på bilder eller filmer men däremot gärna på bokstäver eller flaggor. Ofta är det svårt med sånt som lego och pussel. Det kan också handla om barn som gillar ljud extra mycket, som själva gör mycket ljud eller ekotalar. Dottern älskade t.ex. åska och maskiner minst lika mycket som musik. Men naturligtvis kan man prova att träna auditivt även med barn som inte verkar gilla ljud, för som Donna Williams säger:

To assume that those who don’t speak are merely struggling to put words to their fluent pictures in their heads is to project a reality onto people who aren’t able to counter it.

Ljud och bild integreras snabbt i visual cortex och därför behöver man ibland börja med att SEPARERA ljuden från synintrycken. Ibland vet inte barnet att det är olika saker, eller rättare sagt, barnet vet inte vilket ”ljud” som hör ihop med vilken ”bild” och inte heller att ljud kan höras utan att ljudkällan syns. Hur det ligger till med detta för ett enskilt barn måste man ta reda på innan man börjar ljudträna, annars blir det för svårt. (För hela vår process, se Vad var det för ljud?)

Fokusera i början på bokstäver/siffror med vidhängande ljud samt på musik, rim, ramsor osv. Låt barnet välja hur man gör och vad och stoppa sen bara in ljuden där de passar. Rörelser till musik är också bra, allting som kopplar ett visst synintryck till ett VISST ljud. I övrigt bör alla onödiga gester undvikas så att man inte kopplar fel gest till fel ljud, det är så lätt hänt. Får man inte till rimmen kan man lämna det tills vidare även om det inte är optimalt, det viktiga är att man får något ljud kopplat till en BETYDELSE så att man kan börja bygga ett ljudnätverk åt barnet. Det är betydelsen som är det viktiga – att visa barnet vad man har för NYTTA av att veta det här, samt att man kan få fram fakta från andra.

Jim Sinclair – Bridging the Gaps:

Learning how to talk follows from knowing why to talk–and until I learned that words have meanings, there was no reason to go to the trouble of learning to pronounce them as sounds. Speech therapy was just a lot of meaningless drills in repeating meaningless sounds for incomprehensible reasons. I had no idea that this could be a way to exchange meaning with other minds.

Det verkar inte finnas någon specifik ”ljudkategori” i den semantiska rymden. Eventuellt därför att HELA rymden är ljudbaserad? Huvudkategorierna de har identifierat var visual, tactile, numeric, locational, abstract, temporal, professional, violent, communal, mental, emotional and social – själva använde vi inledningsvis titta-ord, känna-ord, plats-ord, tid-ord, tänka-ord, sak-ord, göra-ord, namn och ljud.

I en auditiv språkträning måste man nämligen ge ”ljud” sin egen etikett redan från början och använda ordet när man pratar: ”det är ett ljud”. Man måste också gruppera ljuden – lämpliga kategorier att börja med är röstljud, musik, vattenljud (rinnande vatten, kranar etc), luftljud (fläktar etc), maskiner (bilar, dammsugare etc) samt olika material. Materialen ska namnges och alla ljud som de kan åstadkomma, enskilt eller i kombination, ska namnges. Vi hade även instrument inklusive ringklockor, visselpipor och larm. Detta är de vanligaste ljuden och de som oftast ställer till det i vardagen annars. I början behöver barnet inte förstå begreppet, det enda som krävs är en verbal etikett där ”ljud-sambanden” kan samlas – för det är de som senare blir till orden, och när man väl har skapat sin första ”etikett” är den associativa processen i gång. Men förståelsen för ljud kan komma snabbt när man väl har riktat uppmärksamheten på begreppet – för dottern tog det ca 3 månader att få igång förståelsen för att alla ljud har både en orsak och en betydelse.

Temple Grandin:

But the one subtle social cue I did pick up was tone of voice. And the interesting thing about the form of autism where kids mainly echo back what they hear is they often think the tone is the language rather than the words. They have to be taught that the words have meaning.

Nu kan man ge fler företeelser rätt ”etikett” och börja korsreferera. Bland de viktigaste begreppen är plats- och tidorden. Med deras hjälp tar man sig vidare till skrivna eller muntliga ”listor”, almanacka, klocka m.m. som snabbt hjälper upp vardagen och barnets känsla av kontroll över sin tillvaro. Som en följd av det blir det också lättare att lära ut annat. För varför ska man lära sig prata om det inte finns någon mening med det, någon VINST för barnet…?

Donna Williams – Not Thinking in Pictures:

As an autism consultant with over 12 years experience working with over 600 people on the autism spectrum, I found those who have not only moderate to severe receptive language processing problems, but also no interest in reading or could read fluently but with no capacity to demonstrate comprehension. Perhaps some had given up because it was a sound making exercise without any fluent meaning or were proud of their sound making exercise and it’s patterns regardless of the lack of interpretive meaning. The written word also may not have made pictures happen.

Senare kan man också ta sådant som avstånd och ljud, ljudnivåer, dämpade ljud, orsak och verkan – ja, allt som man kan göra med ljud. För dottern var det tidigare enbart ljudmiljön som hon kände igen när hon kom till olika platser, precis som hon länge enbart kände igen människor på deras röster.

Annonser