Etiketter

, , ,

Jag kommer ingenstans med inledningen till den språkliga topografin. Jag vet inte i vilken ände jag ska börja – det är precis den här situationen, när jag har alla delarna men ETIKETTEN inte vill hoppa fram – NT-etiketten, den som gör att andra förstår det man säger.

Därför ska jag ramsa upp ”delarna” nu istället så kanske det lossnar…

  1. Det topografiska systemet är ett system som mänskligheten troligen fick när språket utvecklades.
  2. Forskningen tror att språket utvecklades för att handskas med utmaningen av att leva i allt större sociala sammanhang (the social brain hypothesis).
  3. Språket är auditivt baserat på musik och besläktat med fågelsång. Hos just fåglar är det troligen frågan om deras spatiala navigationssystem – hos människan är det mer troligt att det handlar om just ett ”socialt” navigationssystem, som varit ”avsett” att särskilja och klassificera människor i ett större sammanhang, inledningsvis genom namn och släktförhållanden (jmf t.ex. den där släktskapsuppräkningen i början av gamla testamentet). Men när människan väl fick systemet så nöjde vi oss inte med att ha det till det sociala utan vi fick också allt det där som musik, konst, matematik, filosofi, religion…
  4. Man har nyligen visat att språket i allra högsta grad är ett associativt system som ligger ”utspritt” över hela hjärnan i skikt och tillsammans bildar en semantisk rymd där samma kategorier delas mellan olika individer. Orden associeras i grupper efter bl.a. tid, plats, känsel, syn, person o.s.v. – men även efter hur de liknar varandra rent ljudmässigt.
  5. Språket hör ihop med verktygsanvändning precis som en del forskare redan länge har trott. Det hör även ihop med auditiv identifiering av material på ljuden, vilket är anledningen till att det är just DÄR man bör börja i en auditiv språkträning. Och sambandet med verktygen blir då helt enkelt de ljud och effekter som uppkommer av att man KASTAR en sak på en annan. Eller knackar på dem, vilket är vad vi lärde dottern. Eller gör som fysikerna och slår sönder partiklar för att se efter vilka delar det blir – som fågeln som knäcker skal och nötter genom att kasta dem mot klipporna.
  6. Att tala med en annan människa – att kommunicera ”socialt” – är också det en form av auditiv ekolokering, fast i ”ord”. Man säger en sak och väntar sig ett svar tillbaka – beroende på vilket svar det blir drar man en slutsats om vad det handlar om. Precis som att göra ett ljud och av ekot dra slutsatsen om vad det studsade emot. Vilket förresten även skulle förklara sånt där som skratt. (Mellanstadiet är förstås ekotal – man förstår redan det här med ekon men inte att man bör göra ett ANNAT ljud än det man hör).
  7. Även om språket är auditivt från början så fungerar systemet i samspel med ALLA sinnena och inte bara hörseln. Men i synnerhet hörseln och känseln är viktiga för den topografiska synen – och sambanden är betydligt enklare om man börjar auditivt istället för visuellt. Synen och den visuella tolkningen är den allra ”högsta” förmågan (därmed menat att den är den svåraste, inte att den är den bästa), medan både hörsel, känsel o.s.v. är enklare att automatisera – om man bara vet vad man ska fokusera på. Att vänta sig att alla redan som spädbarn ska begripa allt det här om ”djungelns lag” och storlek – att storlek stinker av makt men kan betyda BÅDE skydd och förtryck – ja, det är i alla fall vad de väntar sig att alla ska förstå redan några veckor gamla.
  8. Visuellt är det topografiska fokuserat på färger, former, blänkande ytor och vissa rörelser och är troligen även i det fallet besläktat med fåglarnas sätt att använda systemet. Det måste vara utmärkt om man ska navigera ÖVER en markyta med olikfärgad växtlighet och vattenytor samtidigt som man ska hitta avvikande rörelser på marken (byten) och undvika att krocka med andra flygare i luften.
Annonser